એક ગઝલ – ડૉ. જગદીપ નાણાવટી

ફરી આજ તેઓ હસાવી ગયા છે
નગર સ્મિત નામે વસાવી ગયા છે

ન જાણે ધબકતાં આ દિલ નામે મૂડી
કયે ભાવ દિલબર કસાવી ગયા છે

અછંદાસ, બિંદાસ થઈને ફરે, ને
મને છંદમાં એ ફસાવી ગયા છે

બળે હાથ લખતાં ગઝલ (પ્રાણવાયુ)
કવિ એક એવું ઠસાવી ગયા છે..!!

ઘડી મુક્ત થાવાની આવી મરણશી
ખરે ટાંકણે, કસકસાવી ગયા છે

ડૉ. જગદીપ નાણાવટી

Published in: on May 1, 2009 at 8:02 pm Comments (3)

The URI to TrackBack this entry is: http://pateldr.wordpress.com/2009/05/01/%e0%aa%8f%e0%aa%95-%e0%aa%97%e0%aa%9d%e0%aa%b2-%e0%aa%a1%e0%ab%89-%e0%aa%9c%e0%aa%97%e0%aa%a6%e0%ab%80%e0%aa%aa-%e0%aa%a8%e0%aa%be%e0%aa%a3%e0%aa%be%e0%aa%b5%e0%aa%9f%e0%ab%80/trackback/

RSS feed for comments on this post.

3 Comments Leave a comment.

  1. બળે હાથ લખતાં ગઝલ (પ્રાણવાયુ)
    કવિ એક એવું ઠસાવી ગયા છે..!!

    જો જો હોં જગદીપભાઈ, કવિના શબ્દથી સાચવજો !

  2. wah mastinu.

  3. bau j sarae..mane bau j gamya..tame mane jo kavya moklso to mane khib j gamse.

    krunal_vapi@yahoo.com
    krunal@essar.com

    krupa karine ne gajalo ne kavyo moklva vinnnti


Leave a Comment